Arbetspendling per kommun 2016

Inpendling och utpendling

Kartan redovisar vilka kommuner som har större utpendling än inpendling (röd), samt vilka kommuner som har större inpendling än utpendling (blå), av förvärvsarbetande 16+ år.

Andel förvärvsarbetande som bor och arbetar inom den egna kommunen

Kartan redovisar hur stor andel, i procent, av de förvärvsarbetande 16+ år som bor och arbetar inom den egna kommunen.

Underlag och verktyg

Källa: SCB. Förvärvsarbetande pendlare 16+ år över kommungräns (RAMS) efter kommun och kön. År 2004 - 2016.

Statistik bearbetad i gratisprogrammet QGIS av Ulf Liljankoski.

Färgskalorna är framtagna in ColorBrewer 2.0 för att säkerställa att kartorna är läsbara för personer med röd-grön färgblindhet.

Grafik: Ulf Liljankoski,
http://stadsplanering.se 

Högst servicebredd & Högst servicegrad i Sveriges kommuner (grafik)

Som en del i projektet där jag studerar förhållanden mellan fysisk planering (i detta fall externa handelsområden), och servicebredd, servicegrad och sociala relationer/socialt kapital, tar jag fram en del grundkartor att utgå ifrån.

Kartorna på bilden redovisar:

1. Högst servicebredd i Sveriges kommuner
2. Högst servicegrad i Sveriges kommuner

Servicebredd i Sveriges kommuner

Hur servicegrad beräknas

Servicebredd baseras på antal olika sorters servicefunktioner (t ex skolor, vårdinrättningar, bibliotek,
livsmedelsbutiker, övriga butiker, systembolag, bensinstationer, museum, restauranger, arbetsförmedling, etc).
Alla tätort i Sverige har tilldelats en servicebredd.

Värdet på servicebredd sträcker sig mellan 1 och 7

Lägsta värdet på servicebredd är 1, och det högsta värdet är 7. Ju högre klassvärde desto fler olika sorters servicefunktioner har tätorten.
Servicebredd 4 är alltså bättre än servicebredd 2.

På kartan har varje kommun tilldelats det högsta värdet, som en tätort inom kommunens
gränser har. Det kan alltså finnas flera orter inom samma kommun med olika värden på servicebredd, men enbart det högsta värdet redovisas.

Högst servicebredd i Sveriges kommuner (baserat på högsta värdet på servicebredd hos tätort inom kommunens gränser)

Servicegrad i Sveriges kommuner

Hur servicegrad beräknas

Servicegrad baseras på antal olika sorters servicefunktioner per 1000 invånare (t ex skolor, vård-
inrättningar, bibliotek, livsmedelsbutiker, övriga butiker, systembolag, bensinstationer, museum, restauranger, arbetsförmedling, etc).
Alla tätort i Sverige har tilldelats en servicegrad.

Värdet på servicegrad sträcker sig mellan 1 och 9

Lägsta värdet på servicebredd är 1, och det högsta värdet är 9. Ju högre klassvärde desto fler servicefunktioner finns det per 1000 invånare på tätorten.
Servicegrad 4 är alltså bättre än servicegrad 2.

På kartan har varje kommun tilldelats det högsta värdet, som en tätort inom kommunens gränser har. Det kan alltså finnas flera orter inom kommunen med olika värden på servicegrad, men enbart det högsta värdet redovisas.

Högst servicegrad i Sveriges kommuner (baserat på högsta värdet på servicegrad hos tätort inom kommunens gränser)

Källa:
Stina-Kajsa Andersson
Tätortsklassificering utifrån servicebredd och servicegrad – En kluster­analys av Sveriges tätorter

Statistiska Centralbyrån
Kontaktpersoner: Karin Hedeklint & Stefan Svanström
Hög servicegrad i centralorter och turistorter med liten folkmängd

Grafik: Ulf Liljankoski
Stadsplanering.se

Handelsområden och externa handelsområden i förhållande till befolkningstäthet (grafik)

Som en del i projektet där jag studerar förhållanden mellan fysisk planering (i detta fall externa handelsområden), och servicebredd, servicegrad och sociala relationer/socialt kapital, tar jag fram en del grundkartor att utgå ifrån.

Kartorna på bilden redovisar:

1. Befolkningstäthet i invånare/km2.
2. Förhållandet mellan befolkningstäthet och handelsområden med minst 100 anställda.
3. Förhållandet mellan befolkningstäthet och externa handelsområden med minst 100 anställda.

Lite kort kan man nämna att befolkningstäthet och antalet handelsområden/externa handelsområden följer varandra – ökar befolkningstätheten, ökar antalet handelsområden. Det är givetvis inga nyheter eller konstigheter i det, utan speglar grundläggande marknadsekonomiska förhållanden. Handel och människor har alltid följts åt, och nya handelsområden placeras normalt där den ekonomiska upptagningsförmågan/antalet kunder är tillräcklig stort för att någon ska vara intresserad av att etablera ett handelsområde.

Befolkningstäthet, handelsområden och externa handelsområden 2010. Källa: Statistiska centralbyrån. Grafik: Ulf Liljankoski. 2015.

Källa: Statistiska Centralbyrån, Handelsområden 2010 & Befolkningsstatistik 2010 

Grafik: Ulf Liljankoski , Stadsplanering.se

Handelsområden i Sverige 2010

År 2010 fanns det 395 handelsområden, med minst 100 anställda, i Sverige. I dessa handelsområden räknas även centrum i tätorter in (t ex stadskärnor) samt handelsområden belägna utanför centrum.
Statistiska centralbyrån definierar handelsområde, i detta fall, som "sammanhängande bebyggelse där detaljhandel och personbilhandel sker" med minst 100 anställda.

Sedan 2010 har några handelsområden tillkommit. Dessa är ej medräknade i antalet eller en del av illustrationen.
Bland annat har Emporia i Hyllie, utanför Malmö tillkommit. Har du förslag på ytterligare handelsområden som bör läggas till på listan är du välkommen att skriva en kommentar eller mejla mig!

Källa: Statistiska Centralbyrån, Handelsområden 2010 (www.scb.se/mi0804).

Kartograf: Ulf Liljankoski. Stadsplanering.se.

Vilket kön har de partners som du söker kontakt med via sexannons?

Män

Man söker man:
79% av de män som någon gång sökt sex via sexannonser, angav att de sökte efter sex med andra män.

Man söker kvinna:
35% av de män som någon gång sökt sex via sexannonser, angav att de sökte efter sex med kvinnor.

Kvinnor

Kvinna söker kvinna:
53% av de kvinnor som någon gång sökt sex via sexannonser, angav att de sökte efter sex med andra kvinnor.

Kvinna söker man:
87% av de kvinnor som någon gång sökt sex via sexannonser, angav att de sökte efter sex med män.

Noter
* Antal män som svarat på frågan var 38.
** Antal kvinnor som svarat på frågan var 15
*** Frågan var en flervalsfråga, vilket innebär att respondenten kunde ange flera svarsalternativ. Man kunde alltså både ange att man var intresserad av att träffa män, och att man var intresserad av att träffa kvinnor. Svarsalternativ var: 1. "Söker ej sexpartner via sexannons", 2. "Man", 3. "Kvinna", 4. "Par (Man/Kvinna)", 5. "Par (Man/Man)", 6. "Par (Kvinna/Kvinna)" och 7. "Annat (Vad?)".
Detta innebär att summan av procentenheterna i diagrammet ej går att addera.

Har du någon gång sökt sexträffar via sexannonser?